Vi, det är Brith o Mats Olsson, Växjö, som sedan 1977 innehar kennelnamnet Merriness.
Merriness tog vi från en av de allra första rasstandars som skrevs i England på Cocker Spaniel,
"The Cocker Spaniel should have a tail showing merriness.........."

Vi köpte vår första cocker spaniel, "Teddy" - Axgårdens Urban 1974. Redan på sin första utställning,
en internationell, blev han Bh-3 med R-CACIB och hela köret. Vi hade inte en aning om vad vi vunnit men roligt var det.
Vi blev riktigt bitna av hunderiet och snart kom det även en tik till familjen, nämligen "Holly" - Axgårdens Holly.

Vi lärde känna Lilian Öhrström, Örlidens Kennel. Hon var den som formade den moderna cockern genom en del fantastiskt bra importer från England. Hon kom att betyda väldigt mycket för oss som blivande uppfödare. Vi köpte tiken "Sarah" - Örlidens Sarah Janeden typ av cocker som vi eftersträvade, som kunde användas till både utställning, jakt ochsällskap. Inte bara den renodlade utställningsvarianten man ser idag.

Året är 1980: Andreas med "Sarah" - Örlidens Sarah-Jane

Året är 1984: Brith med "Virpie" - Örlidens Vice-Versa på Öland SKK

Året är 1990: Mats med "Lisa" - Merriness Hope of Brightness på SKK, Öland. Foto: Per Undén

Året är 1981: Brith med valpen "Sarah" - Örlidens Sarah-Jane

Det blev ca 30 år med några för oss oförglömliga cocker spaniels. När vi beslöt oss för att varva ned hade resultatet blivit ungefär 20 valpkullar,
jaktprov och utställningar och ett starkt engagemang i styrelsearbete i Cockerklubben, både lokalt och på riksnivå.

När vår äldsta och sista cockertik "Pepsie" - Örlidens Barbara Wood,
gick bort hösten 2004 bestämde vi oss för att inte skaffa fler hundar. Det gick två månader, sen började vi diskutera hund igen.

Det stod ganska tidigt klart att någon "pälshund" skulle det inte bli igen och vi hade i princip bestämt oss för whippet när exkappistiken
"Olivia" - Peadars Gift, kom in i vårt liv som av en slump.En arbetskamrat hade varit och hämtat en greyhound i Båstad och talade
om att det fanns en tik till som behövde ett nytt hem. Det var en svart greyhoundtik som hade tävlat färdigt på Irland och kommit till
Sverige genom Åsa Werners/Neverneverlands försorg för att undkomma avlivning. När vi åkte till Båstad för att hämta "Olivia"
kunde vi inte ana att vi skulle bli helt sålda på rasen. Eftersom "Olivia" tävlat på Irland tänkte vi att det skulle passa med
Lure Coursing för henne, en trevlig form av fingerad jakt. Hon älskar LC, det är enda gången hon skäller av glädje.

Vi hade många frågor och undringar om vår nya ras. Efter att ha bott i Blekinge kände vi till Ulrika Lindstöm, Mysjkins Kennel,
så det blev hon som fick alla våra frågor. Vi fick många och långa svar och det blev även Ulrika som fick oss att bli engagerade i
Svenska Greyhoundklubben. Detta genom att be oss hjälpa till på Mariefredsutställningen 2006. Intresset för utställningar hade åter vaknat till liv.

Året är 2007: "Grace", 8 veckor med mormor "Nellie", 11,5 år Foto: Mats Olsson

Året är 2007: Mats & Brith med "Grace", 8 veckor Foto: Yvonne Karlsson

Efter många timmars tittande på greyhoundbilder hittade vi en tik som vi föll pladask för. "Nellie" - Nord Ch Another Story Magic Moment,
en i vårt tycke helt underbar tik. Eftersom vi även lärt känna Yvonne Karlsson, Another Story blev det hon som såg till att vi fick chans att deläga
ett barnbarn till "Nellie", "Grace" - Another Story Waiting For The Sun. I och med lilla "Graces" intåg i kenneln juni 2007 har vi nu också möjlighet att hålla på med utställning.

Både SÄLLSKAP, UTSTÄLLNING och LC, kan det bli bättre?